logo_kulturistan
www.kungahuset.se
Program t.o.m. tor 27 april

Veckans program

Publiksuccén ´Kungliga brudklänningar´ på Kungliga Slottet är kvällsöppen t o m 23/4 kl 10-20.

www.kungahuset.se


Kort om www.kungahuset.se

Det nygifta tronföljarparet Gustav (III) och Sofia Magdalena hyrde sommaren 1766 den lilla egendomen Haga alldeles utanför Stockholms norra tull. Fem år senare förvärvade Gustav denna egendom. Ett tiotal år senare inköptes också grannegendomen Brahelund och Haga framstod i stort sett i sin nuvarande storlek.

Under de första åren på Haga bodde Gustav III i Hagas gamla mangårdsbyggnad, alltjämt bevarad i parkens södra del.

Under 1780-talet började Gustav med hjälp av arkitekten Fredrik Magnus Piper att omvandla parken enligt tidens ideal till en romantisk landskapspark, en s.k. engelsk park. Slingrande vägar, oväntade utsikter, ibland starkt tuktad natur, ibland naturens egen orörda storhet, är karakteristiska komponenter i den engelska parken. Till en park av detta slag hörde också en rad av olikartade parkbyggnader och paviljonger som den alltjämt bevarade Turkiska paviljongen vid Gamla Haga.

Vid 1780-talets mitt lade Gustav grundstenen till en storartad slottsbyggnad som skulle bli ett slags museislott. I de storslaget planerade museilokalerna skulle Gustav ställa ut sin stora samling av antika romerska statyer (nu utställda i Gustav III:s antikmuseum på Kungl. Slottet i Stockholm). Museislottet på Haga ritades av den franske arkitekten och teaterdekoratören Louis Jean Desprez. I och med mordet på Gustav III 1792 avstannade byggnationen. Endast källarvåningen kom att uppföras och är idag känd som ruinerna på Haga.

Vid Brunnsvikens strand låg huvudbyggnaden på egendomen Brahelund. Efter Gustavs intentioner byggdes detta hus om och blev Kungens paviljong på Haga. Paviljongen inreddes av Louis Masreliéz i pompejansk anda. Masreliéz hade under ett flertal år studerat i Italien och var väl förtrogen med den romerska antiken. Salarna i Gustav III:s hem på Haga visar på den utomordentligt höga kvalitet som utmärkte den gustavianska inredningskonsten. De olika rummen är inte enbart till fast inredning mycket välbevarade utan stora delar av paviljongens ursprungliga möbler har alltjämt sin plats i paviljongen.

Även i ett internationellt perspektiv tillhör Gustav III:s paviljong på Haga ett av de förnämsta exemplen på europeisk nyklassicism.

Vid 1800-talets början uppfördes en Drottningpaviljong, idag mer känd som Haga Slott, den svenska regeringens gästbostad.

Hagaparken utgör idag en del av världens första Nationalstadspark.